Under endast två av hundra år har det gått att se allsvensk fotboll i Norrlands största stad. Senast var 1996 och representanten var Umeå FC. Knappt nio år efter att klubben bildades så kvalificerade man sig för fotbollens finrum, och i spetsen fanns en kraftfull engelsman som valde Umeå framför både London och Stockholm.
Umeå FC:s resa till högsta ligan för var i sig en prestation som krävde både hårt arbete och talang. Men kanske var den viktigaste ingrediensen den beslutsamhet som funnits i klubben från dag ett. Föreningen bildades nämligen så sent som 1987, när de lokala klubbarna Tegs SK och Sandåkerns SK gick ihop i ett samarbete med ett gemensamt syfte: att kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt fotbollslag med klar elitprofil för ungdomar i regionen.
Genom samarbetet kunde nystartade Umeå FC spela sin första säsong i division 2 under namnet Tegs SK/Umeå FC. Ett par år senare lyckades klubben knipa en plats i division 1 Norra, och 1995 lyckades man med konststycket att vinna sin serie efter en dramatisk höst. För ett lag från Västerbotten var det ett sällsynt tillfälle – endast en gång tidigare hade länet haft en representant i fotbollens finrum. 1967 gjorde IFK Holmsund sin hittills enda allsvenska säsong.
Kultspelaren som valde Umeå
Bland de många spelare som fanns på planen under den allsvenska säsongen fanns en som skulle få en alldeles särskild plats i Umeå FC:s historia: Steve Galloway. Den engelske anfallaren hade 1987 lämnat en tuff uppväxt och ett stökigt London för Tegs SK efter ett telefonsamtal med klubbens dåvarande starke man, Sune Lindqvist.
– Vissa människor får man helt enkelt ett förtroende för direkt. Sune var en sådan människa. Min magkänsla sa åt mig att åka och jag måste säga att den hade rätt, säger Steve Galloway om hur han först hamnade i Sverige och i Umeå.
Men av en vän blev han efter ett år i Umeå övertalad att tacka ja till att åka och provträna för Djurgården, som just då jagade allsvensk comeback. För blåränderna gjorde han 17 mål på 45 matcher, tog laget till SM-semifinal 1988 och blev en ordentlig publikfavorit hos Järnkaminerna. Samma år utsågs han även av tidningen Expressen till den mest värdefulla utländska spelaren i svensk fotboll, och flera andra klubbar visade intresse för anfallsesset.
När han då, efter bara två säsonger, meddelade att han skulle lämna ett Djurgården på framfart för UFC och division 2 tappade stora delar av fotbolls-Sverige hakan. Men för de som verkligen kände honom kom det troligtvis inte som någon överraskning.
– Folk började känna igen mig på stan, jag fick mycket uppmärksamhet och fotbollen hamnade lite i skuggan. Jag började längta efter stabilitet och lugn. Då ringde min vän Sune igen, som nyligen varit med och startat UFC, och ville att jag skulle hjälpa dem till Allsvenskan, säger Steve Galloway innan han lägger till:
– Och jag ville hjälpa min vän.
Galloway välkomnades tillbaka till “Björkarnas stad” och division 2 med öppna armar. Med den Hannover-födda forwarden på planen började Umeås resa mot Allsvenskan. Efter att ha blivit bäste målskytt 1995, då avancemanget säkrades, blev Galloway även Umeå FC:s första målskytt i Allsvenskan 1996. Premiären slutade 1-0 och med en historisk trepoängare borta mot IFK Norrköping.
– Det var en lång resa dit, men vi visade att det var möjligt. Vi hade inte i närheten av samma faciliteter som storklubbarna och det var tufft som nykomlingar. Men vi hade ett riktigt bra lag och flera av oss hade spelat ihop i många år – det var otroligt kul att spela fotboll just då, säger Steve Galloway.
Kortvarigt besök i finrummet
Efter succépremiären följde en säsong med toppar och dalar. Totalt blev det 30 poäng för Umeå FC – mer än vad något annat lag som åkt ut sin första säsong lyckats samla ihop. Särskilt starkt var man på hemmaplan där laget bland annat lyckades skaka om och ta en poäng mot de överlägsna seriesegrarna IFK Göteborg inför över 12 000 åskådare. Men med en poängs marginal fann man sig på kvalplats efter sista omgången. Och trots vinst i första mötet var det Ljungskile SK som gick vinnande ur dubbelmötet via fler gjorda mål på bortaplan.
Med sin unika spelstil – en kombination av brittisk fysik och en förmåga att skapa någonting ur ingenting – slutade Galloway på fjärde plats i skytteligan med tolv mål. Han satte ett stort avtryck i Allsvenskan och väckte beundran hos långt fler än de egna supportrarna. Samtidigt blev Umeå FC hela Norrlands lag.
– Det året betydde inte bara mycket för staden, utan för hela Norrland. Folk reste tur och retur från Vilhelmina över dagen, och en del kom till och med från Finland för att få se på Allsvensk fotboll, minns Steve Galloway.
Efter degraderingen var målet att snabbt återvända till Allsvenskan, och man lyckades ta sig till kval 1998. Där blev det dock förlust mot Örgryte IS, och närmare än så har man inte varit sedan dess. År 2000 kvalificerade sig Umeå för den nya nationella ligan, Superettan, och samma år avslutade Galloway sin spelarkarriär, återigen som lagets främsta målskytt.
Sedan dess har UFC varit något av ett “jojo-lag” som studsat in och ur Superettan – senaste besöket gjordes 2020. Efter fyra år i Ettan Norra gick klubben dock segrande ur serien 2024 och kommer återigen att spela elitfotboll i Superettan 2025. Steve Galloway ser fram emot att följa laget framöver, och drömmen om Allsvenskan har han kvar:
– Ingen hade varit gladare än jag den dagen vi kan gå och se på allsvensk fotboll i Umeå igen!
