När Åtvidabergs FF styrelse år 2005 föreslog en flytt av klubben till Linköping så klev supporterföreningen Kopparslagarna in och satte ner foten.
– Tack och lov har vi 51-procentsregeln, säger Almer Ljutika, en av de mest drivande i det han själv kallar för “motståndsrörelsen”.
Åtvidabergs FF har en klassisk klang i svensk fotboll. Det är Kopparvallen, Facit, Ralf Edström, två allsvenska guld, Kristian Bergström, bruksortsromantik och mer därtill.
Men det är få sportsliga verksamheter förunnat att slippa rejäla prövningar, och en av dessa ställdes ÅFF:s supportrar inför i mitten av 2000-talet. Vid det laget hade ett samarbete med Djurgården rullat på i någon enstaka säsong, lett av den Linköpingsbördige finansmannen Tommy Jacobsson. Jacobsson var tungviktaren i Djurgårdens riskkapitalbolag och hade därigenom fått en plats i ÅFF:s ledning. Han var också av den bestämda åsikten att en flytt 36 kilometer nordvästerut – till just Linköping – var tvungen för att Åtvidaberg skulle kunna bli regionens stora lag och återfå sin allsvenska status.
19 år har gått sedan dess, men Almer Ljutika minns tydligt reaktionerna efter Jacobssons uppmärksammade uttalande i Expressen:
– Ja, det tog inte många timmar innan det började “brinna”.
Uppmärksammat kyrkomöte
Själv hade han lämnat hemlandet Bosnien för Åtvidaberg 1994, och året efter gått på sin första ÅFF-match. Engagemanget växte så sakteliga, och Ljutika blev sedermera en del av den klack som satte färg på lagets hemmamatcher, samtidigt som han följde ÅFF till många andra platser och arenor runtom i landet.
Runt millennieskiftet skapades sedan webbplatsen Svenskafans.com, där Almer Ljutika blev skribent för Åtvidabergs redaktion. Att han kort senare var med och grundade en supporterförening, som fick namnet Kopparslagarna, var ett logiskt steg i utvecklingen.
Det var via Svenska Fans-plattformen som Ljutika och likasinnade 2005 skrev ett flertal kritiska artiklar om ÅFF-styrelsens vilja att förlägga samtliga hemmamatcher till Linköping.
– Det var som att det bildades en motståndsrörelse i byn. Vi tryckte upp och sålde klistermärken och försökte att motarbeta styrelsens förslag på de sätt vi kunde.
Stor uppmärksamhet fick bland annat det så kallade “kyrkomötet” – en informationsträff förlagd till kyrkan där frågan togs upp inför medlemmarna. ÅFF:s styrelse presenterade de ekonomiska och sportsliga fördelar som fanns med en flytt, samtidigt som Kopparslagarna å sin sida kunde visa upp underskrifter från 4 662 personer som ville rädda kvar klubben på orten.
Tillbaka i finrummet
Under nästkommande årsmöte avgjordes frågan, då en motion röstades igenom om att ÅFF:s verksamhet skulle fortsätta att bedrivas i Åtvidaberg.
– Det var befängt att flytta verksamheten, det tycker jag än idag. Vi har ju sett många sammanhang där klubbar till exempel slagits ihop, och hur bra har det blivit? Man kan inte bara “döda” en förening som Åtvidabergs FF, som vunnit två SM- och två cupguld. Jag är generellt emot att klubbar ska förflyttas, och tack och lov har vi ju 51-procentsregeln i Sverige, säger Almer Ljutika.
Något år senare drog sig Djurgården ur samarbetet, men för Åtvidaberg pekade allt ändå uppåt och framåt. En finalplats i Svenska Cupen innebar Europaspel 2006, och 2010 var man återigen tillbaka i Allsvenskan.
– Men vi såg det inte som något slags revansch, utan för oss var det bara en dum grej som vi stoppade, menar Ljutika.
Några återupptagna flyttdiskussioner har heller inte cirkulerat i Åtvidaberg, som visserligen åkte ur under sin allsvenska comebacksäsong, men sedan omedelbart tog steget tillbaka igen. I Allsvenskan blev föreningen kvar fram till 2015. Under 2024 är det dock division 2 Södra Svealand som gäller, efter fjolårets tunga degradering från Ettan.
Almer Ljutika besöker fortfarande Kopparvallen när det vankas match, och han tror trots allt att ÅFF inte gjort sin sista säsong i den svenska högstadivisionen.
– Det är jag helt övertygad om. Hur lång tid det tar vågar jag däremot inte svara på.
